Kan man inte kalla norska kids för "fjordisar"?
Efter jag följt Klara till jobbet så tog jag vägen längs fjordsviken hem igen, och lyssnade på Röyksopps nya. Och jag tänkte på Norge. Norge är så himla dåligt. Dom har inte kassler, allt är dyrt och deras apelsiner är förmodligen gjorda av lax och olja. Men landet är otroligt fint, och den känsla man får av dom vackra miljöerna har jag även upptäckt i den norska musik jag hört genom åren.
Jag vet inte riktigt hur jag ska sätta fingret på det, men oavsett om det är A-ha, Multicyde, Lene Marlin eller Röyksopp så finns det där något naturligt och liksom svävande, som om något ligger i luften. En slags variant av vårkänsla, fast känslan kommer från ett lands natur, och inte årstid.
Förövrigt så låter Röyksopps nya album Junior ganska bra hittils. Jag har inte lyssnat igenom det tillräckligt många gånger för att ge en slutgiltig åsikt, som om det skulle spela någon roll. Men rent spontant tycker jag det låter modernt och proffsigt, men det är tråkigt att dom ska hålla på och ta in svenska sångerskor som man verkligen tröttnat på, som Robyn, Lykke Li och den där jävla Karin Dreijer och hennes krystade ursäkt till röst. Röyksopp är bra som dom är, och det känns som gästinhoppen är mest för att göra det hela mer lättillgängligt.
Men singeln och första spåret Happy Up Here är helt och hållet klockren.
Jag vet inte riktigt hur jag ska sätta fingret på det, men oavsett om det är A-ha, Multicyde, Lene Marlin eller Röyksopp så finns det där något naturligt och liksom svävande, som om något ligger i luften. En slags variant av vårkänsla, fast känslan kommer från ett lands natur, och inte årstid.
Förövrigt så låter Röyksopps nya album Junior ganska bra hittils. Jag har inte lyssnat igenom det tillräckligt många gånger för att ge en slutgiltig åsikt, som om det skulle spela någon roll. Men rent spontant tycker jag det låter modernt och proffsigt, men det är tråkigt att dom ska hålla på och ta in svenska sångerskor som man verkligen tröttnat på, som Robyn, Lykke Li och den där jävla Karin Dreijer och hennes krystade ursäkt till röst. Röyksopp är bra som dom är, och det känns som gästinhoppen är mest för att göra det hela mer lättillgängligt.
Men singeln och första spåret Happy Up Here är helt och hållet klockren.
Kommentarer
Trackback