In da house!
Som en av arrangörerna för klubben SNAP! så förutsätter många att jag lyssnar aktivt på house och sånt där som vi spelar där, men så är inte fallet. Jag tycker ju det är bra musik och så, funkar bra på krogen osv, men inte så att jag lyssnar på det själv. Det har liksom aldrig tilltalat mig.
Jag har lyssnat en hel del på olika typer av elektronisk musik, men det har mest vart mer intressant än bra kanske. Jag har alltid haft en förkärlek till onödigt invecklad eller svårlyssnad musik, även om det börjat avta mer och mer på senare tid. Men det ligger kvar och har nyligen visat uttryck när Anders presenterade och definierade en subgenre (eller "avart" kanske är mer passande i sammanhanget) till house; nämligen bassline.
Wobble-basgången som jag tidigare förälskade mig i, i dubstepgenren (fast det var ett destruktivt förhållande som inte höll i längden) har mosats ihop med 2-steppiga komp och det osar attityd om det.
Så för första gången sen 90-talet, då mest Etienne de Crécy och Cassius, och annat franskt, så lyssnar jag på house, nu brittiskt och härligt spammigt, som massage på hörselcentrat i hjärnan.
En favoritartist heter passande nog A1 Bassline, och Don Diablo & Example - Hooligans (A1 Bassline Remix) är ett typexempel på house som jag inte bara kan lyssna på, men också älskar. Enjoy.
Jag har lyssnat en hel del på olika typer av elektronisk musik, men det har mest vart mer intressant än bra kanske. Jag har alltid haft en förkärlek till onödigt invecklad eller svårlyssnad musik, även om det börjat avta mer och mer på senare tid. Men det ligger kvar och har nyligen visat uttryck när Anders presenterade och definierade en subgenre (eller "avart" kanske är mer passande i sammanhanget) till house; nämligen bassline.
Wobble-basgången som jag tidigare förälskade mig i, i dubstepgenren (fast det var ett destruktivt förhållande som inte höll i längden) har mosats ihop med 2-steppiga komp och det osar attityd om det.
Så för första gången sen 90-talet, då mest Etienne de Crécy och Cassius, och annat franskt, så lyssnar jag på house, nu brittiskt och härligt spammigt, som massage på hörselcentrat i hjärnan.
En favoritartist heter passande nog A1 Bassline, och Don Diablo & Example - Hooligans (A1 Bassline Remix) är ett typexempel på house som jag inte bara kan lyssna på, men också älskar. Enjoy.
Kan man inte kalla norska kids för "fjordisar"?
Efter jag följt Klara till jobbet så tog jag vägen längs fjordsviken hem igen, och lyssnade på Röyksopps nya. Och jag tänkte på Norge. Norge är så himla dåligt. Dom har inte kassler, allt är dyrt och deras apelsiner är förmodligen gjorda av lax och olja. Men landet är otroligt fint, och den känsla man får av dom vackra miljöerna har jag även upptäckt i den norska musik jag hört genom åren.
Jag vet inte riktigt hur jag ska sätta fingret på det, men oavsett om det är A-ha, Multicyde, Lene Marlin eller Röyksopp så finns det där något naturligt och liksom svävande, som om något ligger i luften. En slags variant av vårkänsla, fast känslan kommer från ett lands natur, och inte årstid.
Förövrigt så låter Röyksopps nya album Junior ganska bra hittils. Jag har inte lyssnat igenom det tillräckligt många gånger för att ge en slutgiltig åsikt, som om det skulle spela någon roll. Men rent spontant tycker jag det låter modernt och proffsigt, men det är tråkigt att dom ska hålla på och ta in svenska sångerskor som man verkligen tröttnat på, som Robyn, Lykke Li och den där jävla Karin Dreijer och hennes krystade ursäkt till röst. Röyksopp är bra som dom är, och det känns som gästinhoppen är mest för att göra det hela mer lättillgängligt.
Men singeln och första spåret Happy Up Here är helt och hållet klockren.
Jag vet inte riktigt hur jag ska sätta fingret på det, men oavsett om det är A-ha, Multicyde, Lene Marlin eller Röyksopp så finns det där något naturligt och liksom svävande, som om något ligger i luften. En slags variant av vårkänsla, fast känslan kommer från ett lands natur, och inte årstid.
Förövrigt så låter Röyksopps nya album Junior ganska bra hittils. Jag har inte lyssnat igenom det tillräckligt många gånger för att ge en slutgiltig åsikt, som om det skulle spela någon roll. Men rent spontant tycker jag det låter modernt och proffsigt, men det är tråkigt att dom ska hålla på och ta in svenska sångerskor som man verkligen tröttnat på, som Robyn, Lykke Li och den där jävla Karin Dreijer och hennes krystade ursäkt till röst. Röyksopp är bra som dom är, och det känns som gästinhoppen är mest för att göra det hela mer lättillgängligt.
Men singeln och första spåret Happy Up Here är helt och hållet klockren.
SHUT UP AND DANCE!!1
Patrik hittade det här guldkornet, en riktig drömbokning till SNAP! tycker vi.
Because I like you.
'Cause like can lead to like like
and like like can lead to love.
and like like can lead to love.
Shines Through.
Förövrigt så har mitt gamla favoritband Hopesfall kommit tillbaka till mig som i en dröm. Och jag älskart.
Melodiöst, vackert, ångestladdat och mystiskt. Och en svår historia. Bandmedlemmar har hoppat av och tvingats lämna på löpande band, och efter 2002-släppet The Satellite Years böt bandet sound helt och blev ointressant. Nu har dom lagt ner forever, och det var kanske lika bra. Men sorgligt att det gick som det gick.
Melodiöst, vackert, ångestladdat och mystiskt. Och en svår historia. Bandmedlemmar har hoppat av och tvingats lämna på löpande band, och efter 2002-släppet The Satellite Years böt bandet sound helt och blev ointressant. Nu har dom lagt ner forever, och det var kanske lika bra. Men sorgligt att det gick som det gick.
Whoever you are.
Let me take you down
to the pace I'm going.
to the pace I'm going.
It's Tuesday and I already hit the bottle.
Haha idag spelades en låt med Lovedrug till eftertexterna på Next!
The Dandy Warhols - Good Morning
Åh, jag älskar 90-talets alternativrockscen och deras musikvideor.
Behold! The future is here!
Fuck yeah, At the Throne of Judgment har bestämt sig för att inte lägga ner i alla fall. Dom ska till och med släppa nytt.
Så precis som From the Shallows så har jag nu ett till album att se fram emot, som förmodligen kommer ta grymt lång tid för, tack vare omständigheterna banden i fråga arbetar under. Bitterljuvt måste jag säga.
I'll demonstrate this decree
I will throw his body
INTO THE SEAS
Så precis som From the Shallows så har jag nu ett till album att se fram emot, som förmodligen kommer ta grymt lång tid för, tack vare omständigheterna banden i fråga arbetar under. Bitterljuvt måste jag säga.
I'll demonstrate this decree
I will throw his body
INTO THE SEAS
Musiken.
Åh, From the Shallows har ÄNTLIGEN börjat göra lite väsen av sig. Dom har lagt upp teaser från fem nya låtar på deras myspace. Det är bara koncept utan sång tyvärr, men fan vad tungt och melodiskt det är. I like.
Sen fick jag tummen ur och laddade ner Hammarin & Robins ep också. Vilket eget sound dom har alltså.
Slutligen har jag även fixat hem Glasvegas platta, och my god, vilket hjärteskärande vackert album det är. Av någon anledning fick jag svälja min stolthet lite när jag till slut bestämde mig för att ge den en chans. Jag vet inte varför, men jag trodde av principskäl att jag inte skulle tycka om den. Men man ska ju lyssna på sina känslor, och det gjorde jag rätt i. Jag känner mig lite förälskad i den.
Så, musikmässigt är jag nöjd.
Sen fick jag tummen ur och laddade ner Hammarin & Robins ep också. Vilket eget sound dom har alltså.
Slutligen har jag även fixat hem Glasvegas platta, och my god, vilket hjärteskärande vackert album det är. Av någon anledning fick jag svälja min stolthet lite när jag till slut bestämde mig för att ge den en chans. Jag vet inte varför, men jag trodde av principskäl att jag inte skulle tycka om den. Men man ska ju lyssna på sina känslor, och det gjorde jag rätt i. Jag känner mig lite förälskad i den.
Så, musikmässigt är jag nöjd.
